Igår skrev jag om att standard är bra. Det skapar mervärde åt kunder, gör jobbet säkrare och förhindrar fel. Allt hänger ihop med det japanska ordet Muda som betyder ungefär slöseri. Muda ett begrepp som står centralt inom Lean, en teori som hjälper företag att jobba mer effektiv genom att fokusera på kundvärde. Det man egentligen vill är att ta bort allt inom företaget som inte skapar mervärde åt kunder. Man har hittat sju olika sorters slöseri:
- Transport
- Väntetid
- Överproduktion
- Defekter
- Lager
- Rörelser
- Extra tillverkning
Längre ner följer exempel på alla de olika slöseri. Men först tänkte jag koppla ihop det här med standarden. Varför ska man ha en standard? Det är för att hitta alla saker som inte skapar mervärde åt en kund, allt som slösar bort resurser från företaget men som inte gör att man får någonting tillbaka från det.
Så när ni har beskrivit alla era processer, skrivit ner alla rutiner och vill gå vidare med utvecklingen kan man tänka på hur man skapar mervärde genom att undvika slöseri. När man pratar om transport ska man fundera på att produkter eller material inte transporteras för mycket. Ska man verkligen ta material X från lagret, transportera den genom byggnaden till platsen där man ska tillverka en produkt och sen tillbaka till lagret där man väntar tills produkten ska skickas till kunden? Eller ska man förvara materialet hos den maskinen där det behövs?
Väntetid är hur som helst slöseri. Man ska inte behöva vänta på maskiner eller andra delen in en av företagsprocessen. Exempel på ett kontor kan vara att en medarbetare har glömt ett lösenord och behöver vänta på någon på en IT-avdelning som skapar ett nytt lösenord. Det som skulle vara mycket enklare är att medarbetare själv kan återställa lösenordet på något sätt och inte behöver vänta.
Överproduktion är slöseri av tid, material och transport. Det skapar inget mervärde för en kund ökar kostnader och behöver plats i lagret.
En defekt produkt möter inte de specifikationer som krävs. För att undvika slöseri ska allt vara bra första gången. Visst, alla kan göra någonting fel men genom att standardisera processer så mycket som möjligt kan man undvika de flesta fel. Dessutom är varje process som inte transformerar en produkt ett slöseri.
Varför är lagret ett slöseri då? Skapar det inget mervärde? I princip inte. Ett lager kan bli gammal, krävs finansiella medel och behöver utrymme. Ett (stort) lager kan även gömma andra problem som maskinproblem eller planeringsproblem. Planerar man bra, vet man vad man behöver och när man behöver det. Då kan man hämta in produkter när man behöver det och på så sätt minimera lagret.
Varje rörelse en människa gör som inte är en del av processen och som inte skapar mervärde ska man undvika. Som exempel kan vi ta ett lager där man plockar varor, packar dem och skickar dem på plats. Alla etiketter skriver man ut på en skrivare som står på andra våningen. Varför står den inte bredvid packbordet där även datorn står? På så sätt undviker man onödiga rörelser och kan personalen arbeta med det som skapar mervärde.
Den sista Muda är extra tillverkning eller hantering av produkten som inte tillfogar någonting till produkten. Det kan till exempel vara en skyddande förpackning för en produkt inom tillverkningen. I stället ska man ändra processen så att det inte finns en möjlighet till att skada en ickefärdig produkt.
Som ni läser är det väldigt mycket som man kan tänka på när man jobbar med utveckling och försöker att förbättra företaget. Oftast krävs det ett helt annat tankesätt genom hela företaget. Det kommer inte att fungera när man bara jobbar med transport om man inte optimerar lagret eller om man fortfarande har väldigt många defekter.
Har ni frågor eller idéer om hur ni skulle kunna förbättra er verksamhet? Då är ni välkommen att ta kontakt med mig via mejl (coenraad.coster@storuman.se) eller att ringa mig på 072-523 41 41. Ni kan naturligtvis också ta kontakt med affärscoachen i er kommun.
Related Posts