Vi finns nära dig!

I alla åtta inlandskommuner, Sorsele, Storuman, Malå, Norsjö, Lycksele, Dorotea, Åsele och Vilhelmina finns en affärscoach redo att hjälpa dig. Funderar du på att anställa, hitta nya kunder eller har en ny affärsidé du vill testa. Välkommen att kontakta någon av oss!

Bild från Norran Affärsliv, klicka på bilden för att läsa artikeln.

Artikel i Affärsliv Norran

Innovation i företag

Vad behövs för att människor ska vara innovativa? Kreativitet skulle jag och många andra svara. Men hur blir man kreativ? Många har nog en uppfattning om att vissa människor bara föds kreativa och är man inte en av dem så går det inte att göra någonting åt det. Men så är inte fallet, vi har bara olika förutsättningar och behöver olika metoder.

Att sitta och vänta på att man ska känna sig kreativ och bli inspirerad till att göra något är inte rätt väg att gå. Det behövs en hyfsat inrutat rutin för kreativt arbete, det minskar risken för att man ger upp och gör att arbetet kan fortsätta under en längre tid. Inte ens personer som arbetar med kreativa yrken, som författare och konstnärer, sitter och väntar på att inspirationen ska komma till dem. De har arbetstider och scheman, annars skulle de inte få någonting gjort. Kreativitet uppkommer när man arbetar med någonting, inte när man sitter och väntar!

INsperation is for amateurs . The rest of us jjust show up and get to work. Citat av Chuck Close
Inspiration is for amateurs . The rest of us just show up and get to work. Citat av Chuck Close

En undersökning om innovation som är gjord hos olika nivåer av chefer visar att det mest relevanta påståendet när det gäller varför man inte innoverar är: ”Vi kan inte”.  Vilket stämmer in på väldigt många människors känsla kring innovation.

En viktig del i företag när det kommer till innovation är organisationsformen. En hierarkisk organisationsform är inte bra för innovation. Det effektivaste för innovation är att medarbetaren är i centrum, så alla känner sig delaktiga.

Är man chef eller ledare för en grupp människor så ska man bemöta dem olika utifrån deras förutsättningar. Ser man det enkelt så finns det två olika sorters medarbetare: Adaptors och Innovators. De måste bemötas olika för att få fram det innovativa i dem.

  • Adaptors kännetecknas av att de tar ansvar inom givna ramar, är pålitliga och effektiva. De förvaltar och utmanar sällan. De man ska göra som chef eller ledare är att be om idéer, uppmuntra och förvänta sig saker av dem. Förväntas något av en så blir man bättre på det och lever upp till förväntningarna.
  • Innovators tar egna initiativ, spränger ramar, driver idéer och är proaktiva. Det som chefen eller ledaren ska göra då är att kliva åt sidan, här krävs det tillit. Men ge dem riktning och styr med motiv så att inte idéerna spårar ur helt.

På tal om motiv så har det visat sig att pengar är ett av de sämsta motiven för kreativt arbete. Andra saker som den bästa parkeringsplatsen, en middag och andra roligare motivationsformer fungerar mycket bättre. Den bästa motivationen är att visa upp den bra idén för andra medarbetare, alltså att ge bekräftelse.

Vad är innovation?

Ordet innovation används väldigt ofta nuförtiden. Men vad är egentligen en innovation?

En innovation behöver inte vara en helt ny uppfinning, eller ens en sak man kan ta på. En innovation kan vara en produktutveckling, en tjänst, en ny process, en organisation eller en ny struktur för att ta några exempel. Innovationer kan vara stora och små och allt däremellan. Det kan vara helt nya saker som en smarthphone eller välfärdssystemet. Men det kan också vara en mindre förändring på en redan existerande vara, tjänst eller process.

Det som definierar en innovation är att den är originell, att den skapar ett värde och att den är genomförbar. Det viktigaste tycker jag själv är att den skapar värde. Att innovationen löser ett problem. För en ny tjänst/produkt/process/osv. som inte löser något problem eller fyller något behov är inte nyttig för någon, den skapar inget värde.

källa: https://pixabay.com

Men vad är det då som behövs för att skapa en innovation? Jag tycker att Tina Seelig från Stanford University bryter ner och sammanfattar innovation och entreprenörskap på ett väldigt bra sätt. Här är en sammanfattning: Innovation är att använda kreativitet för att hitta en unika lösningar. Kreativitet i sin tur är att använda fantasin för att ta itu med en utmaning. Fantasi är att kunna föreställa sig saker som inte existerar. Entreprenörskap är att använda innovation för att förverkliga nya idéer.

Det låter ganska enkelt! I varje fas är det viktigt att tänka på vissa saker. I fantasifasen är det viktigt att ha så mycket kunskap och förståelse för problemet/utmaningen som möjligt men också engagemang. Du vet oftast ingenting om saker som du inte är engagerad i. Så innan du försöker föreställa dig en lösning, så se till att förstå problemet!

I kreativitetsfasen är det viktigt att experimentera. Ha modet att testa nya idéer, alla idéer har något gott i sig. De mest galna och dåliga idéer kan leda till att man kommer på en helt oväntad lösning.

När du kommer till den innovativa fasen så kan det hjälpa att försöka omformulera frågan så att så många svar som möjligt är möjliga. Fokusera på och brinn för utmaningen/problemet inte en enskild lösning. Att fokusera på en enskild lösning kan göra att du stänger din hjärna för andra lösningar som du skulle kunna hitta.

Sen kommer vi till entreprenörskap, att få liv i idéerna. Här är det viktigt att du tror på idén så att du kan inspirera andra och ha tålamod att förklara. För att komma vidare med idén måste du inspirera till exempel ditt team, köpare och alla andra involverade.

Att komma med någonting helt nytt är svårt, nästan omöjligt. De flesta innovationer (eller egentligen alla) är kombinationer av saker som vi redan känner till. Det ända som behövs är fantasin och kunskapen att hitta de rätta kombinationerna.

Vill du veta mer om innovation och bli inspirerad så rekommenderar jag varmt vårt evenemang: Inspirationskväll med tema innovation, i Åsele som ni hittar längst upp under Möjligheternas regions event!

 

Lite om mig

På den här bloggen turas vi om att skriva. Jag har som många andra aldrig skrivit på en blogg förut, så det blir en rolig ny utmaning. Men lite nervös är man ju, vad ska andra tycka om det jag skriver?

Jag tänkte börja med att berätta lite om mig själv. Jag kommer från Obbola utanför Umeå och har bott runt Umeå och jobbat med lite olika saker, men den största delen av min tid har jag lagt på att utbilda mig till Civilingenjör inom Teknisk Fysik. Anledning till att jag läste det är att jag älskar utmaningar och nya sätt att tänka och göra saker. På min fritid älskar jag att vara ute i naturen. Mina stora intressen är jakt och idrott. Jag har en jämthund som jag jagar älg med och har gjort några försök till att jaga tjäder och orre från skidor. Idrotten som jag just nu brinner mest för är mountainbike.

Så när jag fick frågan om att arbeta som innovationsresurs i projektet Möjligheternas Region så såg jag chansen att få arbeta med ny teknik, nya sätt att tänka och nya sätt att göra saker. Samtidigt som jag hade chansen att flytta inåt landet där jag har större möjligheter att ägna mig åt mina fritidsintressen. Det är lite långt från Umeå till jaktmarkerna i Åsele och lite tråkigt att cykla mountainbike i stadsmiljö…

Min utmaning är att hitta nya idéer och innovationer i våra 8 inlandskommuner och hjälpa människor och företag att utveckla idéerna på bästa sätt. Jag är helt övertygad om att det finns mycket bra idéer här så det är inte det som är utmaningen. Utmaningen ligger i att ändra människors attityder.

Den största attitydförändringen som behövs behöver jag själv också göra. Det märks tydligt i andra meningen jag skrivit i den här bloggen: vad ska andra tycka?

Vi måste alla våga tro på oss själva och våra idéer. Alla kan inte allt direkt, men det betyder inte att man inte ska försöka. Det finns alltid någon som kan hjälpa till och komma med input. Det är det vi, jag och alla affärscoacherna, som arbetar med Möjligheternas Region är här för. Att hjälpa dig och ditt företag att ta nästa steg i utvecklingen!

11755642_10153197207440547_4654386255892154027_n (2)

Gå över gränser

Vi kommer att vara många olika personer som skriver på denna blogg. Så tankarna som skrivs här kommer vara gränslösa.

Jag fick i början av veckan frågan om jag ville skriva ett inlägg. Svaret blev direkt – jag kan inte, är inte bra på att formulera mig i skrift. Fast vem har sagt att man bara måste göra det man är bra på??

Jag jobbar som näringslivssekreterare i Storumans kommun. Jag trivs med att hjälpa företagsamma människor att lyckas med det som de föresatt sig.

I det här projektet har jag rollen som styrgruppens ordförande, ett uppdrag som är helt nytt för mig. Tänkte när jag fick frågan, det finns ju andra som kan så jag får väl ta hjälp av dem och tackade ja till uppdraget. Inte riktigt jag… som inte gillar att prata framför människor.

Att ta på sig nya uppdrag, göra saker man inte gjort förut tar en hel del energi, i förberedelse och tankearbete, men när man genomfört det så får man så mycket mer igen. Att göra nya saker är ett sätt att gå över gränser – sina egna uppsatta gränser.

Andra gränser vi korsar i detta projekt är kommungränserna. Vi som jobbar på näringslivsfunktionerna i de olika kommunerna är bra på olika saker. Jag brukar säga när vi träffs, tänk om vi alltid fick jobba tillsamman vilket bra team vi skulle bli. I projektet får vi möjlighet till det samt att vi testar på att jobba på lite nya sätt vilket jag tror på sikt kommer leda till att Västerbottens inland blir en starkare och attraktivare region.

Ha nu en skön helg och fundera över vilka gränser du satt upp som begränsar dig.

/Mona Olofsson, Storumans kommun

Tacksam

Oj så mycket man vill hinna under semestern, målen är skyhöga. På något sätt tror jag att dygnet har fler timmar under sommaren än under vintern. Jag planerade göra härliga promenader varje morgon, istället sov jag allt för länge och hamnade allt som oftast framför tvn på kvällskvisten. Alla bilder som florerade på facebook på härliga sommarkvällar, flerrätters middagar och häftiga upplevelser var periodvis rätt långt från min vardag. Funderade flera gånger på att lägga ut bilder på sura barn, brända korvskivor eller febertermometern när den låg på 39grader. Men en vän lade ut ett underbart talesätt om tacksamhet som jag tror är viktigt att ständigt påminna sig om:

You are rich when you are content and happy with that you have!
You are rich when you are content and happy with what you have!

Men jag hann också med en del av de mål jag hade på semestern, jag hann bland annat lyssna på Johan Olssons sommarprat på radion. Han var bara så bra! Jag både skattade och grät när jag lyssnade på den, den innehöll allt från kärlek, mål, fysisk träning till den så viktiga mentala träningen. Har du några mål för ditt företagande? Vad krävs för att du ska nå dina mål?

Här har du en länk till Johan Olssons sommarprat

/Erika

Vad händer i grannkommunen?

Förra veckan var jag på besök i Åsele. I min roll som samordnare för projektet Möjligheternas Region har jag förmånen att få åka runt och träffa näringslivsfunktionerna i våra åtta inlandskommuner, de åtta ”delägarna” i projektet. Det är skilda kommuner med olika styrkor men med i stort sett samma utmaningar. Det är så roligt att alla kommuner har valt att göra denna gemensamma satsning på näringslivet i inlandet och att kommunerna valt att samarbeta för att få bästa resultat. Här finns möjlighet för dig som företagare att få dryfta tankar med andra företagare, både i den egna kommunen men även med företagare i andra kommuner. Ta chansen, prata med din lokala affärscoach och lyssna av vilket kontaktnät som finns. Kanske ska ni följas och träffa ett företag med samma verksamhet men i en annan kommun, kanske söker du en underleverantör på närmare håll eller kanske funderar du på att starta företag och vet att det finns ett liknande företag i en annan kommun som du vill samarbeta med – tveka inte att nyttja vårt nätverk. Välkommen in till affärscoachen på din kommun så kan vi berätta mera!

/Erika Hjukström, huvudprojektledare för Möjligheternas Region

 

Muda

Source: http://jamieflinchbaugh.com/wp-content/uploads/2011/12/Muda1.jpg 16-08-04
Source: http://jamieflinchbaugh.com/wp-content/uploads/2011/12/Muda1.jpg 16-08-04

Igår skrev jag om att standard är bra. Det skapar mervärde åt kunder, gör jobbet säkrare och förhindrar fel. Allt hänger ihop med det japanska ordet Muda som betyder ungefär slöseri. Muda ett begrepp som står centralt inom Lean, en teori som hjälper företag att jobba mer effektiv genom att fokusera på kundvärde. Det man egentligen vill är att ta bort allt inom företaget som inte skapar mervärde åt kunder. Man har hittat sju olika sorters slöseri:

  • Transport
  • Väntetid
  • Överproduktion
  • Defekter
  • Lager
  • Rörelser
  • Extra tillverkning

Längre ner följer exempel på alla de olika slöseri. Men först tänkte jag koppla ihop det här med standarden. Varför ska man ha en standard? Det är för att hitta alla saker som inte skapar mervärde åt en kund, allt som slösar bort resurser från företaget men som inte gör att man får någonting tillbaka från det.

Så när ni har beskrivit alla era processer, skrivit ner alla rutiner och vill gå vidare med utvecklingen kan man tänka på hur man skapar mervärde genom att undvika slöseri. När man pratar om transport ska man fundera på att produkter eller material inte transporteras för mycket. Ska man verkligen ta material X från lagret, transportera den genom byggnaden till platsen där man ska tillverka en produkt och sen tillbaka till lagret där man väntar tills produkten ska skickas till kunden? Eller ska man förvara materialet hos den maskinen där det behövs?

Väntetid är hur som helst slöseri. Man ska inte behöva vänta på maskiner eller andra delen in en av företagsprocessen. Exempel på ett kontor kan vara att en medarbetare har glömt ett lösenord och behöver vänta på någon på en IT-avdelning som skapar ett nytt lösenord. Det som skulle vara mycket enklare är att medarbetare själv kan återställa lösenordet på något sätt och inte behöver vänta.

Överproduktion är slöseri av tid, material och transport. Det skapar inget mervärde för en kund ökar kostnader och behöver plats i lagret.

En defekt produkt möter inte de specifikationer som krävs. För att undvika slöseri ska allt vara bra första gången. Visst, alla kan göra någonting fel men genom att standardisera processer så mycket som möjligt kan man undvika de flesta fel. Dessutom är varje process som inte transformerar en produkt ett slöseri.

Varför är lagret ett slöseri då? Skapar det inget mervärde? I princip inte. Ett lager kan bli gammal, krävs finansiella medel och behöver utrymme. Ett (stort) lager kan även gömma andra problem som maskinproblem eller planeringsproblem. Planerar man bra, vet man vad man behöver och när man behöver det. Då kan man hämta in produkter när man behöver det och på så sätt minimera lagret.

Varje rörelse en människa gör som inte är en del av processen och som inte skapar mervärde ska man undvika. Som exempel kan vi ta ett lager där man plockar varor, packar dem och skickar dem på plats. Alla etiketter skriver man ut på en skrivare som står på andra våningen. Varför står den inte bredvid packbordet där även datorn står? På så sätt undviker man onödiga rörelser och kan personalen arbeta med det som skapar mervärde.

Den sista Muda är extra tillverkning eller hantering av produkten som inte tillfogar någonting till produkten. Det kan till exempel vara en skyddande förpackning för en produkt inom tillverkningen. I stället ska man ändra processen så att det inte finns en möjlighet till att skada en ickefärdig produkt.

Som ni läser är det väldigt mycket som man kan tänka på när man jobbar med utveckling och försöker att förbättra företaget. Oftast krävs det ett helt annat tankesätt genom hela företaget. Det kommer inte att fungera när man bara jobbar med transport om man inte optimerar lagret eller om man fortfarande har väldigt många defekter.

Har ni frågor eller idéer om hur ni skulle kunna förbättra er verksamhet? Då är ni välkommen att ta kontakt med mig via mejl (coenraad.coster@storuman.se) eller att ringa mig på 072-523 41 41. Ni kan naturligtvis också ta kontakt med affärscoachen i er kommun.

Standard är bra!

I väldigt många serviceföretag är ordet standard inte välkommen. Kunder gillar inte att få en standardbehandling och allt ska vara kundspecifik, alla vill känna sig speciell. Ändå skriver jag att standard är bra, men varför?

Source: http://interacc.typepad.com/.a/6a01053596fb28970c0134852991ba970c-300wi
Source: http://interacc.typepad.com/.a/6a01053596fb28970c0134852991ba970c-300wi

Det finns olika teorier som skriver om hur man ska förbättra olika verksamheter och vad man ska göra för att ha succé. Många gånger är det svårt att använda teorier i praktiken framförallt för att många teorier är situationsspecifika. Men en teori som alla vet att fungerar är att om man gör någonting väldigt ofta, blir man bra på det. När man gör nya saker finns det oftast små saker man ska justera så att det verkligen blir så bra som det kan bli.

I ett företag finns olika processer. Alla processer kombinerat skapar er verksamhet. Framförallt i små företag finns det ofta en person som känner till nästan alla processer och några andra som känner till visa processer eftersom de jobbar med det. Genom tiden finns det små anpassningar inom processen eftersom personen som jobbar med det känner att det är bättre så. Men är det verkligen bättre?

Det finns flera skäll till att företag ska standardisera en process. Först ska vi definiera vad en standard är. En standard är den bästa, enklaste och säkraste sätt att jobba på (Enligt Masaaki Imai i boken Kaizen). Som jag sa innan, man har känsla av att små förändringar gjorde processen bättre, men hur vet man det? Om man inte har en standard kan man inte heller jämföra det med standarden. Därför är första steget när man vill utveckla eller förbättra ett företag att ta reda på vilka processer som finns och hur de går till.

När personalen vet hur en process ska gå till, behöver man inte fundera på hur man ska göra jobbet. Istället kan man använda tiden för att fundera över hur man kan förbättra processen. Hur ofta händer det att någon kommer på ett bättre sätt att göra det? Men om man hela tiden funderar över hur man skulle göra jobbet, finns det ingen tid kvar att fundera över hur det kan bli bättre. Dessutom kan man lättare se om en person behöver hjälp eller träning för att göra jobbet.

Om man skriver ner alla processer, skapar man även en kontinuitet inom företaget. När en anställd byter blir det lättare för den nya att ta över. Blir någon sjuk eller värre, då finns i alla fall kunskapen kvar inom företaget och det gör att företaget kan finnas kvar.

Men hur ska man jobba i praktiken för att det här ska fungera? Det finns tre vägar att gå, nämligen att ta kontakt med en affärscoach på ett näringslivskontor, ta in hjälp på egen hand eller genom att göra det själv. Det man ska gör är att beskriva varje process, varför finns processen och vad ska det leda till. Efter det ska man beskriva rutinen, hur ska man göra? Det som är viktigt är att man tar alla processer som finns inom ett företag och beskriver de steg för steg. I princip ska det vara så tydligt att om ni plockar någon från gatan imorgon ska den direkt kunna göra jobbet.
Sammanställ alla processer och gör de tillgängliga till alla. För att säkerställa att alla processbeskrivningar är aktuella kan det vara klokt att koppla ihop varje process till en processansvarig. Den personen är då ansvarig för att uppdatera process och rutinbeskrivningen. Oftast är det personer som jobbar med processen. Så nästa steg ska man följa:

  • Beskriv processen, vad är det man gör och vad ska det leda till.
  • Beskriv rutinen, vad gör man steg för steg.
  • Beskriv vilka hjälpmedel, program etc. man behöver

Så när våra kunder säger att de inte vill vara standard, vad då? Det här har ingenting att göra med hur man ser på kunder. Man kan fortfarande måla huset i vilken färg en kund vill ha den, men sättet att måla kan man standardisera. Man kan använda checklistor som gör att man inte glömmer någonting, men fortfarande gör det en kund vill.

Så sammanfattningsvis: Med en standardiserad process undviker ni fel, skapar mer kundvärde och jobbar ni på ett säkrare sätt. Det blir lättare att förbättra processer samt fastställa när personal behöver träning eller coachning.

/Coenraad

Vem ska vi anställa?

Alla företag vill anställa den som är bäst och passar bäst in i företaget. Första gallringen görs oftast utifrån ett personligt brev eller CV. De med bra CV får stanna, andra får lämna. Men är det alltid bästa sättet att hantera personalfrågor? Här följer en video som följer upp det jag skrev tidigare om, att det finns väldigt mycket kompetens och lämpliga personer i vår region, även om vi inte alltid ser det direkt.