Tillväxtcheckar och annat stöd från Länsstyrelsen

För ett par veckor sedan var vi affärscoacher på en träff med Länsstyrelsen och träffade handläggarna av företagsstöd. Två mycket intensiva och intressanta dagar.

Varje år får länsstyrelsen pengar av regeringen som ska användas till olika företagsstöd. Dessa stöd ska hjälpa länets företag att få en långsiktig lönsamhet och tillväxt. Läs mer om stöden på länsstyrelsens hemsida under rubriken Västerbotten/näringsliv och föreningar.

Vi vill särskilt lyfta fram följande stöd:

Tillväxtchecken riktar sig till grupper som är underrepresenterade när det gäller att söka samt beviljas företagsstöd. Dessa företag är kvinnor som äger och driver företag samt företagare, kvinnor och män, födda utanför norden som bott i Sverige i 10 år eller kortare.

Checken kan lämnas till mikroföretag, max 9 anställda, i hela länet utom i Umeå tätort. Bidrag kan lämnas med upp till 75 procent av godkända kostnader med högsta möjliga stödbelopp på 150 000 kr.

De kostnader som kan beviljas i Tillväxtchecken är enbart ”mjuka kostnader”. Kostnader för maskiner, inventarier eller ombyggnationer utgör inte stödberättigande kostnader.

Exempel på stödberättigande kostnader kan vara:

  • Konsultkostnader för produktutveckling.
  • Konsultkostnader för affärsutveckling.
  • Konsultkostnader för organisationsutveckling
  • Särskilda kompetens-/utbildningsinsatser som inte är ett direkt krav för huvudverksamheten (men för att bredda verksamheten han detta vara möjligt)
  • Särskilda marknadsföringsinsatser.

Stödet är ett försumbart stöd. Kostnader som bedöms som ordinarie verksamhet är inte stödberättigande och företaget ska driva en affärsmässig verksamhet, ej hobby. Endast en Tillväxtcheck per företag kan beviljas. Möjligheten att ansöka om denna check kommer vara 2017-03-01 – 2018-03-15.

Jämställdhetschecken kan lämnas till alla små och medelstora företag i länet, utom i Umeå tätort, för investeringar i sitt jämställdhetsarbete. Bidraget kan lämnas med upp till 75 procent av godkända kostnader med högsta möjliga stödbelopp på 150 000 kr. (200 000 kr i godkända kostnader)

De kostnader som beviljas i Jämställdhetschecken är enbart ”mjuka kostnader”. Exempel på stödberättigande kostnader kan vara:

  • Konsultkostnader för framtagning av en jämställdhetsplan eller motsvarande.
  • Konsultkostnader för framtagning av en lönekartläggning.
  • Konsultkostnader för att utveckla och stärka sitt jämställdhetsarbete.

Stödet är ett försumbart stöd och enbart kostnader förenat med jämställdhetsutveckling kan ingå. Kostnader som bedöms som ordinarie verksamhet är inte stödberättigande och företaget ska driva en affärsmässig verksamhet, ej hobby. Möjligheten att ansöka om detta bidrag kommer finnas 2017-03-01 – 2018-03-15

Till vänster: Mathias Bäcklund, affärscoach i Sorsele kommun Till höger: Gabriel Holmlund, affärscoach i Dorotea kommun.
Till vänster: Mathias Bäcklund, affärscoach i Sorsele kommun
Till höger: Gabriel Holmlund, affärscoach i Dorotea kommun.

Klövdjurskonkurrens, ett annat sätt att beskriva konkurrens

För några månader sen var jag med om en viltolycka. I mörkret körde jag på en älg som hade tänkt sig använda samma vägbana som jag. När man är så nära ser man verkligen hur stor älgar är. Viltolyckor är inte någonting ovanligt här i inlandet. Förutom älg har vi även ren som gillar sällskap. I grupper använder de den fina väggytan som troligtvis är väldigt bekväm att gå på.  Tur är att när man kör in på en ren att de är lite mindre. Skadan är naturligtvis stor men mindre jämfört med en älgolycka. Dessa situationer kommer jag att använda för att beskriva konkurrens.

Älgolycka.. ordentligt med skador
Konkurrens om vägbanan kan leda till stora skador

Vad har det här med företagande att göra? Jo, vilt är en viktig del av turistbranschen, men det är även någonting annat där vi kan använda älg och ren. Det är när vi beskriver konkurrens. Nästan alla företag i inlandet har en eller flera konkurrenter som på något sätt kan vara en begränsning för utvecklingen. Jag tänkte använda älgar och renar för att förklara lite mer om konkurrensen.

Två marknader

För enkelhetens skull använder vi två slags marknader. En med en eller några stora konkurrenter som har mycket kraft. Den andra är en marknad med mindre konkurrenter men många fler. Som ni kanske har gissat är den första grupp den vi kommer från och med nu att kalla för älgar. Den andra gruppen är renar.

Älgar

Marknader med en eller några stora älgar (konkurrenter) kan vara helt stabila, men när situationen blir lite mer aggressivt eller när man försöker bygga ut marknadsandelen, kan skadan blir väldigt stort för ett av företagen. Eller som i en viltolycka, kan det sluta väldigt dåligt för båda sidor. Så länge både spelare håller sig till sin sida av vägen är situationen under kontroll. Några små incidenter kan hända, men ingenting allvarligt. Går det hårdare mot hårdare, eller tappar en fokus, slutar det hela på ett annat sätt. Tänkt på telekommunikationsbranschen. För några år sen var både Nokia och Blackberry stora spelare på marknaden. Men både tappade fokusen och missade det som hände på vägen. Nu är Nokia ingenting att nämna och Blackberry har inte ens en tiondedel av den marknaden de hade förut.

Renar

Det finns även marknader med många små spelare (renar). På sådana marknader har kunder oftast mycket att välja. För företag aktiv på en sådan marknad märker ofta att konkurrenter tar små delar av deras marknadsandel. Det kan hända att man bara träffar en ensam ren när man kör, men när det gäller större grupper blir det svårt att undvika. Skadorna kan bli stora men oftast stannar det med mindre skador. Några repor kan betyda mindre omsättning, men oftast är det inte någonting som påverkar företagets överlevnadschanser allt för mycket.

Renar som håller sig vid rätt sida av vägen
Konkurrens som håller sig vid rätt sida av vägen
Fokus på vägen

Helt oberoende av på vilken slags marknad man jobbar och vilken slags konkurrent man har, en olycka kan hända när som helst. Men genom att hålla fokus på vägen och förbereda sig på vilka risker som finns där ute kan man anpassa sig hela tiden till nya förhållanden. Är man ute efter en större marknadsandel måste man vara bered på att ta risker men man ska även använda rätt sätt. Var medveten om att vara aggressiv mot en älg på marknaden kan orsaka stora skador. Jag är ingen jägare, men tror på mig, en bil är inte det mest optimale sätt att jaga älg…

Vinn ett aktiebolag

Även i år finns det möjlighet att vinna ett aktiebolag via AB Västerbotten. Anmälan är öppen från den 17 februari fram till den 17 mars.

Flyer AB VästerbottenHar du någon bra idé eller känner du någon som har en bra idé? Detta är en väldigt bra möjlighet att få starthjälp med aktiekapitalet till ett eget aktiebolag.

Mer information finns på http://www.abvasterbotten.se.

Vad händer i omvärlden

Att ständigt bevaka nya trender och marknader är en viktig del i att driva företag. Genom den kunskapen så går det att planera företagets verksamheten på ett effektivt och lönsamt sätt. Våga välja bort produkter eller tjänster som inte är efterfrågade eller tillräckligt lönsamma. Eller förändra produktionen så att det blir lönsamt. Att våga välja bort skapar utrymme till att välja till nya tjänster och produkter. Det ger utveckling i framtiden.  På samma sätt som företagare bevakar omvärlden så gör även vi i projektet det på olika sätt. Jag och innovationsresursen Annelie Karlsson har varit på studiebesök i Stockholm för att göra vår omvärldsbevakning. Vi vill se till att det vi erbjuder företagen ligger i linje med vad de efterfrågar både idag och i framtiden!

bild-start-up

Dags att reflektera

Tiden går fort, det är fredag igen. Igen har en vecka passerat och igen var den för kort. Slutet av veckan är ett bra moment att ta några minuter för att reflektera över hur veckan har gått. Eller kanske inte? Hur mycket tid tar vi för att reflektera? Jag kan vara ärligt, det gjorde jag inte så ofta. Inte förrän jag träffade Stig Wiklund för några månader sen. Visst reflekterade jag över saker när de inte gick bra men över saker som gick bra reflekterade jag aldrig.

20160909_154645
Frågor från Stig Wiklund

Reflektion är ofta ihopkopplad med konfrontation, man har gjort någonting dåligt och man ska lära sig av det. Men sättet jag lärde mig reflektera på är ett helt annat. I stället för att fokusera på det som har gått fel börjar man med det som var positiv. Frågor som man kan tänka på är:

  • Vad gör dig glad just nu?
  • Vad var det bästa som har hänt förra veckan?

Jo nu börjar du fundera och det är ganska svårt att ge svar på de här frågorna. Det är bara för att man inte har lärt sig fundera över det som har gått bra. När jag reflekterar över det jag har gjort använder jag tre frågor. Det är tre frågor som jag även använder i mina samtal med företagare. De tre frågor är:

  • Vad har gått bra?
  • Vad kunde jag ha gjort bättre?
  • Hur kan jag göra det bättre?

Som man kan se är det mycket positivare. Och det är nyckeln i att komma framåt. Ovanstående frågor hjälper att på ett positivt men realistiskt sätt reflektera över dagen, veckan eller året som har gått. Först är det lite svårt att komma fram till ett bra svar, men med tiden blir det enklare. Så, varför inte börja måndagens möte med: Vad är det bästa som har hänt i helgen?

 

(Ps. Det bästa som har hänt mig denna vecka? Såg en bäver när jag var ute och fiskade igår. Helt fantastiskt att se någonting sånt där!)

Muda

Source: http://jamieflinchbaugh.com/wp-content/uploads/2011/12/Muda1.jpg 16-08-04
Source: http://jamieflinchbaugh.com/wp-content/uploads/2011/12/Muda1.jpg 16-08-04

Igår skrev jag om att standard är bra. Det skapar mervärde åt kunder, gör jobbet säkrare och förhindrar fel. Allt hänger ihop med det japanska ordet Muda som betyder ungefär slöseri. Muda ett begrepp som står centralt inom Lean, en teori som hjälper företag att jobba mer effektiv genom att fokusera på kundvärde. Det man egentligen vill är att ta bort allt inom företaget som inte skapar mervärde åt kunder. Man har hittat sju olika sorters slöseri:

  • Transport
  • Väntetid
  • Överproduktion
  • Defekter
  • Lager
  • Rörelser
  • Extra tillverkning

Längre ner följer exempel på alla de olika slöseri. Men först tänkte jag koppla ihop det här med standarden. Varför ska man ha en standard? Det är för att hitta alla saker som inte skapar mervärde åt en kund, allt som slösar bort resurser från företaget men som inte gör att man får någonting tillbaka från det.

Så när ni har beskrivit alla era processer, skrivit ner alla rutiner och vill gå vidare med utvecklingen kan man tänka på hur man skapar mervärde genom att undvika slöseri. När man pratar om transport ska man fundera på att produkter eller material inte transporteras för mycket. Ska man verkligen ta material X från lagret, transportera den genom byggnaden till platsen där man ska tillverka en produkt och sen tillbaka till lagret där man väntar tills produkten ska skickas till kunden? Eller ska man förvara materialet hos den maskinen där det behövs?

Väntetid är hur som helst slöseri. Man ska inte behöva vänta på maskiner eller andra delen in en av företagsprocessen. Exempel på ett kontor kan vara att en medarbetare har glömt ett lösenord och behöver vänta på någon på en IT-avdelning som skapar ett nytt lösenord. Det som skulle vara mycket enklare är att medarbetare själv kan återställa lösenordet på något sätt och inte behöver vänta.

Överproduktion är slöseri av tid, material och transport. Det skapar inget mervärde för en kund ökar kostnader och behöver plats i lagret.

En defekt produkt möter inte de specifikationer som krävs. För att undvika slöseri ska allt vara bra första gången. Visst, alla kan göra någonting fel men genom att standardisera processer så mycket som möjligt kan man undvika de flesta fel. Dessutom är varje process som inte transformerar en produkt ett slöseri.

Varför är lagret ett slöseri då? Skapar det inget mervärde? I princip inte. Ett lager kan bli gammal, krävs finansiella medel och behöver utrymme. Ett (stort) lager kan även gömma andra problem som maskinproblem eller planeringsproblem. Planerar man bra, vet man vad man behöver och när man behöver det. Då kan man hämta in produkter när man behöver det och på så sätt minimera lagret.

Varje rörelse en människa gör som inte är en del av processen och som inte skapar mervärde ska man undvika. Som exempel kan vi ta ett lager där man plockar varor, packar dem och skickar dem på plats. Alla etiketter skriver man ut på en skrivare som står på andra våningen. Varför står den inte bredvid packbordet där även datorn står? På så sätt undviker man onödiga rörelser och kan personalen arbeta med det som skapar mervärde.

Den sista Muda är extra tillverkning eller hantering av produkten som inte tillfogar någonting till produkten. Det kan till exempel vara en skyddande förpackning för en produkt inom tillverkningen. I stället ska man ändra processen så att det inte finns en möjlighet till att skada en ickefärdig produkt.

Som ni läser är det väldigt mycket som man kan tänka på när man jobbar med utveckling och försöker att förbättra företaget. Oftast krävs det ett helt annat tankesätt genom hela företaget. Det kommer inte att fungera när man bara jobbar med transport om man inte optimerar lagret eller om man fortfarande har väldigt många defekter.

Har ni frågor eller idéer om hur ni skulle kunna förbättra er verksamhet? Då är ni välkommen att ta kontakt med mig via mejl (coenraad.coster@storuman.se) eller att ringa mig på 072-523 41 41. Ni kan naturligtvis också ta kontakt med affärscoachen i er kommun.

Vem ska vi anställa?

Alla företag vill anställa den som är bäst och passar bäst in i företaget. Första gallringen görs oftast utifrån ett personligt brev eller CV. De med bra CV får stanna, andra får lämna. Men är det alltid bästa sättet att hantera personalfrågor? Här följer en video som följer upp det jag skrev tidigare om, att det finns väldigt mycket kompetens och lämpliga personer i vår region, även om vi inte alltid ser det direkt.