Kategori Företagsutveckling

Entreprenörskap

Vad är en entreprenör?  vilka egenskaper har en entreprenör? har vi entreprenörer i vår region?

Samhället har i alla tider försökt att kategorisera människor i olika egenskaper och entreprenörskap har varit ett flitigt belyst ämne från olika fakulteter över tid. Ordet entreprenör kommer från det franska verbet entreprendre, vilket betyder ”gå emellan” det vill säga på den tiden 1755 såg man entreprenören som en mellanhand mellan en sida som äger det finansiella kapitalet och som vill ha något uppdrag utfört och den andra sidan de produktionsresurser som krävs för att genomföra detta uppdrag. Entreprenören fyllde ett glapp.

annica_otterborg_illustration

En annan metafor för att diskutera entreprenörer av olika slag är att de, för att vara framgångsrika, bör vara engagerade med fyra olika kroppsdelar.

  • hjärna (att veta)
  • hjärta (att vilja)
  • mage (att våga)
  • lemmar (att vandra=att agera).  (de fyra V)

Nationalekonomerna började att studera entreprenörerna på 1700-talet, först vid 1960-talet började beteende-och samhällsvetenskap att intressera sig för området och sist kom management- studier på 80-talet. Från ekonomiska termer till  beteende och egenskaper hos människor och grupper till en process i ett flöde. Inget utesluter det andra, men eftersom att jag har min hamn i det beteendevetenskapiga området har jag fastnat för Tillväxtverkets definition.

def_5

Teamet, teamet, teamet. Det blir mer och mer viktigt i vår globala värld att nätverka och samarbeta för att nå resultat och framgång. Har du identifierat en möjlighet och vill göra något med dem, tveka inte att kontakta människor med olika kompetenser och egenskaper. Vi på näringslivskontoren hjälper dig gärna att hitta ditt Dream team.

Beatriz Axelsson heter jag som skriver och jobbar som affärscoach i Norsjö kommun för projektet Möjligheternas Region, jag är född och uppvuxen i Rusksele en by som blev utsedd till Västerbottens mest företagsamma by av företagarna 2016 och min reflektion kring entreprenörskap är att den sociala, kulturella miljön som hen befinner sig i har stor betydelse för om man kan utveckla sina fyra V, vi har dom alla i oss, det gäller bara att hitta de rätta kanalerna och det bästa teamet.

Jag har under min tid i Norsjö mött många entreprenörer, jag vill gärna visa några som jag har mött under det gångna året och jag är övertygad om att jag kommer att möta många, många fler.

fb0428_resized

 

 

 

 

Horses of Taiga- Florienne Colonniere , Må i Norr- Isa Hjelte & Nordic Eco Care – Sara Lindahl, tre drivna entreprenörer.

Norsjö trä

Norsjö Trä – Ralf Signarsson, alltid nära till skratt.

Vi har många entreprenörer i vår region och vi på näringsliv/tillväxtkontoren finns till för er.

Tack för att ni läser, nu kör vi/ Bea

 

 

Muda

Source: http://jamieflinchbaugh.com/wp-content/uploads/2011/12/Muda1.jpg 16-08-04

Source: http://jamieflinchbaugh.com/wp-content/uploads/2011/12/Muda1.jpg 16-08-04

Igår skrev jag om att standard är bra. Det skapar mervärde åt kunder, gör jobbet säkrare och förhindrar fel. Allt hänger ihop med det japanska ordet Muda som betyder ungefär slöseri. Muda ett begrepp som står centralt inom Lean, en teori som hjälper företag att jobba mer effektiv genom att fokusera på kundvärde. Det man egentligen vill är att ta bort allt inom företaget som inte skapar mervärde åt kunder. Man har hittat sju olika sorters slöseri:

  • Transport
  • Väntetid
  • Överproduktion
  • Defekter
  • Lager
  • Rörelser
  • Extra tillverkning

Längre ner följer exempel på alla de olika slöseri. Men först tänkte jag koppla ihop det här med standarden. Varför ska man ha en standard? Det är för att hitta alla saker som inte skapar mervärde åt en kund, allt som slösar bort resurser från företaget men som inte gör att man får någonting tillbaka från det.

Så när ni har beskrivit alla era processer, skrivit ner alla rutiner och vill gå vidare med utvecklingen kan man tänka på hur man skapar mervärde genom att undvika slöseri. När man pratar om transport ska man fundera på att produkter eller material inte transporteras för mycket. Ska man verkligen ta material X från lagret, transportera den genom byggnaden till platsen där man ska tillverka en produkt och sen tillbaka till lagret där man väntar tills produkten ska skickas till kunden? Eller ska man förvara materialet hos den maskinen där det behövs?

Väntetid är hur som helst slöseri. Man ska inte behöva vänta på maskiner eller andra delen in en av företagsprocessen. Exempel på ett kontor kan vara att en medarbetare har glömt ett lösenord och behöver vänta på någon på en IT-avdelning som skapar ett nytt lösenord. Det som skulle vara mycket enklare är att medarbetare själv kan återställa lösenordet på något sätt och inte behöver vänta.

Överproduktion är slöseri av tid, material och transport. Det skapar inget mervärde för en kund ökar kostnader och behöver plats i lagret.

En defekt produkt möter inte de specifikationer som krävs. För att undvika slöseri ska allt vara bra första gången. Visst, alla kan göra någonting fel men genom att standardisera processer så mycket som möjligt kan man undvika de flesta fel. Dessutom är varje process som inte transformerar en produkt ett slöseri.

Varför är lagret ett slöseri då? Skapar det inget mervärde? I princip inte. Ett lager kan bli gammal, krävs finansiella medel och behöver utrymme. Ett (stort) lager kan även gömma andra problem som maskinproblem eller planeringsproblem. Planerar man bra, vet man vad man behöver och när man behöver det. Då kan man hämta in produkter när man behöver det och på så sätt minimera lagret.

Varje rörelse en människa gör som inte är en del av processen och som inte skapar mervärde ska man undvika. Som exempel kan vi ta ett lager där man plockar varor, packar dem och skickar dem på plats. Alla etiketter skriver man ut på en skrivare som står på andra våningen. Varför står den inte bredvid packbordet där även datorn står? På så sätt undviker man onödiga rörelser och kan personalen arbeta med det som skapar mervärde.

Den sista Muda är extra tillverkning eller hantering av produkten som inte tillfogar någonting till produkten. Det kan till exempel vara en skyddande förpackning för en produkt inom tillverkningen. I stället ska man ändra processen så att det inte finns en möjlighet till att skada en ickefärdig produkt.

Som ni läser är det väldigt mycket som man kan tänka på när man jobbar med utveckling och försöker att förbättra företaget. Oftast krävs det ett helt annat tankesätt genom hela företaget. Det kommer inte att fungera när man bara jobbar med transport om man inte optimerar lagret eller om man fortfarande har väldigt många defekter.

Har ni frågor eller idéer om hur ni skulle kunna förbättra er verksamhet? Då är ni välkommen att ta kontakt med mig via mejl (coenraad.coster@storuman.se) eller att ringa mig på 072-523 41 41. Ni kan naturligtvis också ta kontakt med affärscoachen i er kommun.

Standard är bra!

I väldigt många serviceföretag är ordet standard inte välkommen. Kunder gillar inte att få en standardbehandling och allt ska vara kundspecifik, alla vill känna sig speciell. Ändå skriver jag att standard är bra, men varför?

Source: http://interacc.typepad.com/.a/6a01053596fb28970c0134852991ba970c-300wi

Source: http://interacc.typepad.com/.a/6a01053596fb28970c0134852991ba970c-300wi

Det finns olika teorier som skriver om hur man ska förbättra olika verksamheter och vad man ska göra för att ha succé. Många gånger är det svårt att använda teorier i praktiken framförallt för att många teorier är situationsspecifika. Men en teori som alla vet att fungerar är att om man gör någonting väldigt ofta, blir man bra på det. När man gör nya saker finns det oftast små saker man ska justera så att det verkligen blir så bra som det kan bli.

I ett företag finns olika processer. Alla processer kombinerat skapar er verksamhet. Framförallt i små företag finns det ofta en person som känner till nästan alla processer och några andra som känner till visa processer eftersom de jobbar med det. Genom tiden finns det små anpassningar inom processen eftersom personen som jobbar med det känner att det är bättre så. Men är det verkligen bättre?

Det finns flera skäll till att företag ska standardisera en process. Först ska vi definiera vad en standard är. En standard är den bästa, enklaste och säkraste sätt att jobba på (Enligt Masaaki Imai i boken Kaizen). Som jag sa innan, man har känsla av att små förändringar gjorde processen bättre, men hur vet man det? Om man inte har en standard kan man inte heller jämföra det med standarden. Därför är första steget när man vill utveckla eller förbättra ett företag att ta reda på vilka processer som finns och hur de går till.

När personalen vet hur en process ska gå till, behöver man inte fundera på hur man ska göra jobbet. Istället kan man använda tiden för att fundera över hur man kan förbättra processen. Hur ofta händer det att någon kommer på ett bättre sätt att göra det? Men om man hela tiden funderar över hur man skulle göra jobbet, finns det ingen tid kvar att fundera över hur det kan bli bättre. Dessutom kan man lättare se om en person behöver hjälp eller träning för att göra jobbet.

Om man skriver ner alla processer, skapar man även en kontinuitet inom företaget. När en anställd byter blir det lättare för den nya att ta över. Blir någon sjuk eller värre, då finns i alla fall kunskapen kvar inom företaget och det gör att företaget kan finnas kvar.

Men hur ska man jobba i praktiken för att det här ska fungera? Det finns tre vägar att gå, nämligen att ta kontakt med en affärscoach på ett näringslivskontor, ta in hjälp på egen hand eller genom att göra det själv. Det man ska gör är att beskriva varje process, varför finns processen och vad ska det leda till. Efter det ska man beskriva rutinen, hur ska man göra? Det som är viktigt är att man tar alla processer som finns inom ett företag och beskriver de steg för steg. I princip ska det vara så tydligt att om ni plockar någon från gatan imorgon ska den direkt kunna göra jobbet.
Sammanställ alla processer och gör de tillgängliga till alla. För att säkerställa att alla processbeskrivningar är aktuella kan det vara klokt att koppla ihop varje process till en processansvarig. Den personen är då ansvarig för att uppdatera process och rutinbeskrivningen. Oftast är det personer som jobbar med processen. Så nästa steg ska man följa:

  • Beskriv processen, vad är det man gör och vad ska det leda till.
  • Beskriv rutinen, vad gör man steg för steg.
  • Beskriv vilka hjälpmedel, program etc. man behöver

Så när våra kunder säger att de inte vill vara standard, vad då? Det här har ingenting att göra med hur man ser på kunder. Man kan fortfarande måla huset i vilken färg en kund vill ha den, men sättet att måla kan man standardisera. Man kan använda checklistor som gör att man inte glömmer någonting, men fortfarande gör det en kund vill.

Så sammanfattningsvis: Med en standardiserad process undviker ni fel, skapar mer kundvärde och jobbar ni på ett säkrare sätt. Det blir lättare att förbättra processer samt fastställa när personal behöver träning eller coachning.

/Coenraad

Mycket är möjligt!

För några veckor sen gjorde Island det ingen hade förväntat sig, att gå vidare till kvartsfinalen på en EM. Ett litet land med 332 000 invånare, hur stor är chansen ens att man har ett landslag som kan kvalificera sig?  På Facebook hittade jag en bild med titeln ”How Iceland Football National Team Was Selected”.

FB_IMG_1467109793605

Här kan man se hur man har selekterat 23 fotbollsspelare ut en grupp av 25 000 eventuellt lämpliga personer. Nu är fotboll någonting helt annat än våra vanliga jobb, men jag tänkte ändå dra en parallell mellan Islands fotbollslag och vår region.

När jag är ute och jobbar hör jag ganska ofta att man säger att vi är för små för att utveckla eller att det inte finns tillräckligt med människor för att klara jobbet. I vår region bor enligt SCB 40 319 invånare och här gör vi ingen skillnad mellan kvinna och man, alla får starta företag och vi försöker att ge alla de hjälp dem behöver. Det är möjligt att starta ett företag när man är 16 år gammal så vi tar bort alla som är yngre. Nu kan alla som är äldre starta ett företag, men för att komma med inte helt orealistiska siffror tog jag bort alla över 70 år. Vi håller kvar 26 321 personer som har potentiell att bli väldigt duktig och som skulle kunna bli företagare eller duktig anställd.

Visst, en stor del har redan ett jobb eller har kanske ingen möjlighet till att jobba. Inte varje person är lämpligt för varje position och inte alla har den bakgrund som krävs för att göra ett visst jobb. Men börja då fundera, kan den personen som söker jobbet eller som vill starta ett företag, bidra till ett företag genom att ge han eller henne får rätt coachning och blir motiverad på ett inspirerande sätt? Utan rätt coachning och; framförallt, rätt motivation skulle Island aldrig placera sig för ett EM.

Om ett litet land som Island kan bli framgångsrik på fotboll, då finns det tillräckligt med potential i vår region för att hitta duktiga företagare och anställda. Oftast är det inte en individ som gör att vi har succé, men är det hela laget som tillsammans gör att vi är framgångsrika. Om vi ser på möjligheter, jobbar tillsammans och vågar vilja utveckla, kan vi också nå dit ingen hade trott vi skulle kunna nå.


1 2